miakelekia

Jag får väl erkänna att jag har ledsnat lite på att blogga. Därav de ytterst få producerade inläggen på sistone. Jag kan inte säga att inte tiden finns, för det gör den. Jag har all tid i världen för tillfället och mycket av den spenderas vid datorn. Däremot saknas lusten. Kanske den kommer tillbaka framöver, kanske inte. Tills dess så får bloggen vila.

Jag har en ganska så händelserik vecka framför mig. Grabbarna kommer i morgon och stannar till på torsdag. Det var tur att jag fick tillgång till Egons veckobrev i lördags, för annars hade jag inte vetat om något lov...
På fredagen tar jag morgontåget uppåt landet för en övernattning på Grinda värdshus i Stockholms skärgård tillsammans med finvännen Anna-Karin. Det ska bli riktigt mys. Dessutom kommer mina älskade föräldrar på middag nu på söndag.
Så jag har mycket att se fram emot. Och det är tur, för annars hade nog tristessen kommit dragandes. Och det vet ju alla hur otroligt grå den kan vara.

På sysselsättningsfronten intet nytt... Jag söker jobb som personlig assistent och butiksbiträde, och om ingen nappar på det inom en vecka så ska jag vända mig till arbetsförmedlingen och be om stöd för praktik. Det är segt att inte göra något alls och jag ser fram emot januari månad med fortsatta studier.
I övrigt är livet otroligt fint. Jag har alla basbehov tillfredsställda och jag är älskad och älskar. Vad mer kan man begära av livet, egentligen?

Tills vidare... Soolong.