Livet... just nu...
Jag hann inte få in ansökningarna i tid för att bli antagen till höstens start på komvux här i Jönköping. Mina betyg har inte kommit trots att jag bad dem skicka dem för ca två veckor sedan. Jag ska ringa till csn och prata med dem. Jag har ju sparat 100 poäng att läsa innan september, och jag har klarat kvoten för heltidsstudier för vårterminen, så jag hoppas på att de hundra poängen ska täcka upp heltid åtminstone till och med september månad. I september brukar komvux i den här staden ha en ytterligare intagning, men på grund av ekonomiska skäl så är det osäkert om de kommer att starta några kurser då. I så fall är jag från och med september att klassa som sysselsättningslös och arbetssökande. Bra att vara förberedd, ifall så blir fallet. Jag tänker att det kanske kan finnas några kurser på distans som jag kan läsa fram till vårens kursstart. I så fall kommer jag ändå vidare på den väg jag valt att gå, utan några avbrott. Det vore skönt.
På fredag hoppas jag kunna avsluta mina studer i Falköping och därmed varafärdig med vårens sysselsättning. Därefter går jag på sommarlov. Det är inte det ultimata rent ekonomiskt, men jag känner ett sug efter att få vila ut och landa ordentligt i min nya situation. Jag tänkte ta vara på min egentid och skapa... Det är dags nu.
I helgen var vi och hämtade mina pryttlar. Det är inte mycket i massa... alla mina ägodelar fick plats i en kärra... men det är en massa småpryttlar. Mängder! Det är lådor som inte har öppnats de senaste fem åren. Lådor från den tid då jag och barnens far levde tillsammans som äkta par. En mängd papper har jag packat ner där, bland annat hans lönespecifikationer från år 2002. Ni förstår säkert att jag har ett digert arbete framför mig med att sortera upp och packa om, en gång för alla. En hel del går till tippen, annat packas omsorgsfullt in med närbesläktade pryttlar och bunkras i lådor på vinden. Sådant som vi kommer vilja packa upp när vi har utrymme. Senare i livet, i huset som vi drömmer om.
Just när vi hade packat in alla lådor i storarummet, en hög på ca 8 kubikmeter, så ringde mios leverantörer och talade om att vi skulle få vår nya soffa klockan fyra på måndagen. Det var bara till att göra plats för min lådhög i köket, bära ut allt dit och göra plats för vår gamla soffa på den plats där vi tidigare hade lådhögen. DBM ringde till myrorna och erikshjälpen för att få bortforslat den gamla soffan och erikshjälpen, som kunde komma först, fick den. Så i måndags eftermiddag, efter att den nya soffan hade anlänt, så stod det en stor hörnsoffa isärmonterad bredvid den nya i vardagsrummet, köket var belamrat med mina saker och hallen full med sängkläder och andra skrymmande grejer som jag fått med mig i flytten. Det var kaos. Men igår kom erikshjälpen och hämtade soffan, och jag lyckades få undan en del skräp. Soffan blev SÅ SNYGG! Och den är underbar att ligga i, på alla sätt. Ska slänga in lite foton sen när rummet är färdigt.
På fredag firar min äldste son sin första skolavslutning. Då ska jag till Falköping och se när han sjunger in sommaren. Fattar inte hus stor han har blivit.... Fyller 7 år i juli... Underbara ungen.
På lördag ska vi ut på äventyr. Jag talar om vart sen när vi har kommit hem därifrån. Vi blir borta över natt och barnen ska följa med. Det kommer bli hur kul som helst. Kalle och Stina ska också med och en nyfunnen väninna ska få passa min hund under tiden. Jag hoppas bara att vi hittar bra sysselsättning för grabbarna i bilen... Jag får lätt panik när det börjar gnabbas i baksätet och jag inte kan avstyra det. De får ha med sig sina nintendo DS och vi får ladda upp med bra musik.
I förrgår förlorade jag min gamla mobiltelefon. Den var förresten inte ens min utan morsans gamla avlagda. Jag hade kontantkort i den. Lite gamla bilder som inte var av någon hög kvalitet samt några fåtal telefonnummer som jag inte har kvar i den andra mobilen. Det känns inte som någon stor förlust men är ändå lite irriterande. Jag tänkte kicka igång mitt telenornummer igen, men hittar inte min ericssonladdare. Den har försvunnit i flyttkaoset. Så tills vidare får jag leva utan. För något år sedan var det otänkbart för mig att inte har en mobil, men nu känns det rätt så okej. Jag saknar den då jag kommer på att jag vill skicka ett sms till någon, men i övrigt så klarar jag mig rätt så bra ändå. Fast det är klart inte hållbart i längden. Jag behöver en mobil... det gör jag.
Jag måste passa på att ge en eloge till sj's tågvärd på det tåg jag åkte med som jag hade tappat telefonen på. Jag åkte till Falköping i måndags och tappade telefonen på tåget på vägen dit. (La den på sätet och gick ifrån den...) När jag skulle åka hem anade jag att det var samma tåg som varit i Skövde och vänt så jag gick tillbaka till den plats där jag suttit innan men fann inte telefonen. Jag berättade det för tågvärden och hon satte igång med att ringa runt till olika ställen där telefonen kunde tänkas ha blivit inlämnad. Hon gjorde sig besväret att söka rätt på telefonnumret till den unga grabb som var tågvärd då jag tappade bort den, och då inte heller han hade fått in någon så gav vi upp jakten. Det kallar jag service. Under alla år som jag farit runt med tåg över Sverige så måste jag säga att min helhetsbild av tågvärdarna på sj's tåg är att de är väldigt trevliga och tillmötesgående. Visst har jag råkat på riktiga tjurskallar, men det händer ändå rätt så sällan.
Nu ska jag fortsätta dagen med att promenera hund, äta lunch, räkna matte och packa om en låda eller två.
Jag hoppas att ni får en fortsatt underbar dag, trots rusket utanför fönstret, och att ni tar hand om varandra därute...
Bye!
