Tebax...
Jag fick granskog och stjärnor, vila och förtroliga samtal. Jag fick också en liten halvintervju med faren, men jag skriver inte om det än. Vissa saker ska förhoppningsvis anmälas och tas om hand innan jag vill berätta den historien. För nu säger jag bara Bells Pares... Och låter det stanna vid det. Bells Pares.
Mina små människor har den här helgen roat sin mammas familj kungligt och på bästa sätt. Spontaniteter har de spottat ur sig så att inte ett öga varit torrt på Berga, för vi har fått skratta, massor.
Värst är lillebror stjärnöga som gärna skojar lite med alla som tar sig tid att lyssna på honom. Min far satt på sofflocket och spelade munspel medan killarna lekte med lego på golvet nedanför. När far spelat färdigt så frågade han lillebror om han visste vad det var för en bit, varpå lillebror med en suck deklarerade att det var - Legobiten...
I lördags låg vi på soffan framför tv'n och jag slumrade till. När jag vaknade sov lillebror tätt intill. Jag gick upp och lyfte in honom i sängen då han vaknade och utbrast;
- Mamma!
- Jaa! svarade jag något överraskad...
- Nu blev det fart på dig!
Vad han fått det ifrån vete gudarna, men han har nog väntat för att kunna passa in det i ett sammanhang... och när kunde det passat bättre än på en mamma som just vaknat och bestämt sig för att barn sover bäst i sängen. Hahaha... Ja, då blev det fart på mig.
Vi tog en skogspromenad och åt äpplen från en numera vildvuxen apel, gudars så gott det är med äpplen direkt från trät, men storebror visste inte om han fick äta det med en gång... - Är det tvättat då?
Jag sa nåt om att regnet nog hade tvättat det så det var ingen fara att äta det på direkten. Ujuj... stadsbarn.
Vår vandring gick sedan via en grannes gård där vi en gång blev attackerade av hans mycket vaktiga gråhund. Vi hade Pasha med oss den gången och hon högg ifrån i attacken så att gårdshunden började blöda... Lite tråkigt, men helt rätt... Pasha betedde sig exemplariskt efter det internationella hundspråket och försvarade sig först när den andra hunden högg. Oprovocerat förutom att vi entrat dens mark. Pasha ställde sig sedan bakom mig, på mitt kommando, och lät mig fösa bort hunden från barn och chockad mormor. Ett litet tag senare gick mormor förbi där igen (det är den enda vägen in till hennes ägor och hon måste så klart kunna gå igenom där) då hunden högg sig fast i hennes arm och vägrade släppa tills husse kom ut och sa åt den. Lite otrevligt otäckt det där. Mamma utstrålade väl med all säkerhet en hel del rädsla då hunden kom och skällde... synd. Samma hund har åkt på stryk av min gamle katt, då hon ville utöka sina ägor till att innefatta även mors och fars gård. Hon visade sig inte på deras tomt igen efter det.
När vi nu gick förbi den här gången sa jag åt barnen att ifall hunden var ute så skulle de gå på min andra sida, dvs motsatt sida från hunden sett. Men det var ingen hund ute. Däremot var husse ute. En mycket trevlig äldre man. Vi pratade med honom en stund och barnen frågade, sådär barnsligt spontant, var han hade sin ilskna hund. *s*
Den var numera i husarrest. Det var väl säkrast så, sa han.
I fredags var vi på kalas hos min bortgångne brors äldste son. Han fyllde tio. Det var ett lagomt litet kalas med bara vår sida av familjen. De bor långt ute på landet... så mycket i ingenstans man kan komma i Sveriges sydligare delar. Under flera år har de hållt på och rustat upp ett gammalt hus och nu är de i princip färdiga. Det är så fint så det är svårt att beskriva. Allting är byggt i gammal stil, och det är så snyggt! Den som ändå...
I lördags firade jag två månaders rökfrihet med att äta en påse djungelvrål. Jag försökte ju även sluta med mjölken här för någon vecka sedan, men gav sjutton i det då jag blev totalabstinent... Rökfri först, mjölkfri sedan, blev beslutet och nu vräker jag i mig mjölkprodukter i ren frenesi. Ska ta och gå över på laktosfritt, för det är inte lika förbenat besvärligt.
Egentligen är det inga problem att undvika mjölk, men när jag plötsligt blev groteskt sugen på ostmackor bara för att jag inte kunde äta dem och bara för att jag inte kunde ta en cigg så... ja så.
Idag är jag nio veckor gammal ickerökare, efter att ha varit rökare i ca 13 år. Coolt. Det fattas mig inte ett jota. Mestadels av tiden har jag inte en tanke på cigg. Riktigt gött!
I går var min gudson och hans lillebror hos oss en stund och alla fyra lekte. Gudsonens lillebror, ett och ett halvt år, är galen i fotboll. Han sparkade en lång stund med sin plötsligt jättevuxne sexårige kusin. Så mysigt det var att få krama på dem igen... ser inte till gudsonen så ofta som jag borde. Det är helt klart det.
På kvällen åkte mina grabbar med mormor till deras storekusins (elva år) träning i studsmatta. Han hoppade högt och gjorde volter och det var hur häftigt som helst att titta på. Kusinen är deras stora idol och båda killarna satt som små ljus, vilket imponerade på mammas väninna som var med ner. Hihi. De är fina mina killar, det är de allt. Klart att de satt stilla och tittade andaktigt då deras kusin gjorde såna häftiga konster på studsmattan? Det hade varit något för storebror... men det blir för långt att åka för pappa, tyvärr.
Nu är det dags för mig att börja dagen... eller också att gå ut med vovvarna och sedan slumra en liten stund till. Jag har tandköttsinflammation mellan varendaste tand i munnen och det ömmar tråkigt mycket. Bara att bota med ibumetin... det kommer och går nämligen det här och tandläkaren kan ingenting göra. Borsta, tandtråda, tandpetepeta och knapra antiinflammatoriskt, så går det över. Det hänger ihop... allting. Den här veckan har jag lovat mig själv ett läkarbesök. I morgon ska jag ringa. Idag ska jag rå om mig själv. Bara.
Kram!
Mina små människor har den här helgen roat sin mammas familj kungligt och på bästa sätt. Spontaniteter har de spottat ur sig så att inte ett öga varit torrt på Berga, för vi har fått skratta, massor.
Värst är lillebror stjärnöga som gärna skojar lite med alla som tar sig tid att lyssna på honom. Min far satt på sofflocket och spelade munspel medan killarna lekte med lego på golvet nedanför. När far spelat färdigt så frågade han lillebror om han visste vad det var för en bit, varpå lillebror med en suck deklarerade att det var - Legobiten...
I lördags låg vi på soffan framför tv'n och jag slumrade till. När jag vaknade sov lillebror tätt intill. Jag gick upp och lyfte in honom i sängen då han vaknade och utbrast;
- Mamma!
- Jaa! svarade jag något överraskad...
- Nu blev det fart på dig!
Vad han fått det ifrån vete gudarna, men han har nog väntat för att kunna passa in det i ett sammanhang... och när kunde det passat bättre än på en mamma som just vaknat och bestämt sig för att barn sover bäst i sängen. Hahaha... Ja, då blev det fart på mig.
Vi tog en skogspromenad och åt äpplen från en numera vildvuxen apel, gudars så gott det är med äpplen direkt från trät, men storebror visste inte om han fick äta det med en gång... - Är det tvättat då?
Jag sa nåt om att regnet nog hade tvättat det så det var ingen fara att äta det på direkten. Ujuj... stadsbarn.
Vår vandring gick sedan via en grannes gård där vi en gång blev attackerade av hans mycket vaktiga gråhund. Vi hade Pasha med oss den gången och hon högg ifrån i attacken så att gårdshunden började blöda... Lite tråkigt, men helt rätt... Pasha betedde sig exemplariskt efter det internationella hundspråket och försvarade sig först när den andra hunden högg. Oprovocerat förutom att vi entrat dens mark. Pasha ställde sig sedan bakom mig, på mitt kommando, och lät mig fösa bort hunden från barn och chockad mormor. Ett litet tag senare gick mormor förbi där igen (det är den enda vägen in till hennes ägor och hon måste så klart kunna gå igenom där) då hunden högg sig fast i hennes arm och vägrade släppa tills husse kom ut och sa åt den. Lite otrevligt otäckt det där. Mamma utstrålade väl med all säkerhet en hel del rädsla då hunden kom och skällde... synd. Samma hund har åkt på stryk av min gamle katt, då hon ville utöka sina ägor till att innefatta även mors och fars gård. Hon visade sig inte på deras tomt igen efter det.
När vi nu gick förbi den här gången sa jag åt barnen att ifall hunden var ute så skulle de gå på min andra sida, dvs motsatt sida från hunden sett. Men det var ingen hund ute. Däremot var husse ute. En mycket trevlig äldre man. Vi pratade med honom en stund och barnen frågade, sådär barnsligt spontant, var han hade sin ilskna hund. *s*
Den var numera i husarrest. Det var väl säkrast så, sa han.
I fredags var vi på kalas hos min bortgångne brors äldste son. Han fyllde tio. Det var ett lagomt litet kalas med bara vår sida av familjen. De bor långt ute på landet... så mycket i ingenstans man kan komma i Sveriges sydligare delar. Under flera år har de hållt på och rustat upp ett gammalt hus och nu är de i princip färdiga. Det är så fint så det är svårt att beskriva. Allting är byggt i gammal stil, och det är så snyggt! Den som ändå...
I lördags firade jag två månaders rökfrihet med att äta en påse djungelvrål. Jag försökte ju även sluta med mjölken här för någon vecka sedan, men gav sjutton i det då jag blev totalabstinent... Rökfri först, mjölkfri sedan, blev beslutet och nu vräker jag i mig mjölkprodukter i ren frenesi. Ska ta och gå över på laktosfritt, för det är inte lika förbenat besvärligt.
Egentligen är det inga problem att undvika mjölk, men när jag plötsligt blev groteskt sugen på ostmackor bara för att jag inte kunde äta dem och bara för att jag inte kunde ta en cigg så... ja så.
Idag är jag nio veckor gammal ickerökare, efter att ha varit rökare i ca 13 år. Coolt. Det fattas mig inte ett jota. Mestadels av tiden har jag inte en tanke på cigg. Riktigt gött!
I går var min gudson och hans lillebror hos oss en stund och alla fyra lekte. Gudsonens lillebror, ett och ett halvt år, är galen i fotboll. Han sparkade en lång stund med sin plötsligt jättevuxne sexårige kusin. Så mysigt det var att få krama på dem igen... ser inte till gudsonen så ofta som jag borde. Det är helt klart det.
På kvällen åkte mina grabbar med mormor till deras storekusins (elva år) träning i studsmatta. Han hoppade högt och gjorde volter och det var hur häftigt som helst att titta på. Kusinen är deras stora idol och båda killarna satt som små ljus, vilket imponerade på mammas väninna som var med ner. Hihi. De är fina mina killar, det är de allt. Klart att de satt stilla och tittade andaktigt då deras kusin gjorde såna häftiga konster på studsmattan? Det hade varit något för storebror... men det blir för långt att åka för pappa, tyvärr.
Nu är det dags för mig att börja dagen... eller också att gå ut med vovvarna och sedan slumra en liten stund till. Jag har tandköttsinflammation mellan varendaste tand i munnen och det ömmar tråkigt mycket. Bara att bota med ibumetin... det kommer och går nämligen det här och tandläkaren kan ingenting göra. Borsta, tandtråda, tandpetepeta och knapra antiinflammatoriskt, så går det över. Det hänger ihop... allting. Den här veckan har jag lovat mig själv ett läkarbesök. I morgon ska jag ringa. Idag ska jag rå om mig själv. Bara.
Kram!
Kommentarer
Trackback
