Greys Anatomy
Äntligen! Eller nej... ÄNTLIGEN!!!! Nu börjar min serie igen. Serien som jag inte kan missa, serien som jag otåligt suttit och skruvat mig i väntan på. Serien som jag funderat på att plocka hem från internätet men hållt mig borta ifrån för att återigen kunna inta soffan på onsdagkvällarna med snacks och god dricka.
Det är lite lustigt. Jag tror inte att jag någonsin varit någon riktig serieslav tidigare. Jag har haft arbetslösa perioder då jag tristessglott på tröstlöst ändlösa Våra bästa år och andra mindre intressanta såpor, och jag satt framför Big Brother förr om dagarna och garvade mig halvt fördärvad åt deras fylleslag, liksom så många andra ungdomar runt omkring i världen... Men tja.. I alla fall... Greys Anatomy är någonting väldigt speciellt, och ja, jag kan bli stortokig på att Meredith och McDreamy håller på och fjantar fram och tillbaka, men tja... ni vet... NU BÖRJAR DET!!!!
Det är lite lustigt. Jag tror inte att jag någonsin varit någon riktig serieslav tidigare. Jag har haft arbetslösa perioder då jag tristessglott på tröstlöst ändlösa Våra bästa år och andra mindre intressanta såpor, och jag satt framför Big Brother förr om dagarna och garvade mig halvt fördärvad åt deras fylleslag, liksom så många andra ungdomar runt omkring i världen... Men tja.. I alla fall... Greys Anatomy är någonting väldigt speciellt, och ja, jag kan bli stortokig på att Meredith och McDreamy håller på och fjantar fram och tillbaka, men tja... ni vet... NU BÖRJAR DET!!!!
Kommentarer
Trackback
