miakelekia

Idag blev jag inspirerad att starta en ny blogg.
Jag har funderat på det ett tag men inte vetat om jag skulle starta en anonymt eller om jag skulle starta en så här. Jag har en blogg sedan tidigare, eller två rättare sagt, men jag kommer inte igång med dem igen. De känns som om de tillhör ett avslutat kapitel i mitt liv.

Om jag skulle startat en anonymt så skulle jag kunnat skriva mer om min livsrehabilitering och kanske mer detaljrikt kluttrat av mig om saker jag gjorde och ångrade, lekar jag lekte och annat sånt som har med andra människor att göra. Men jag ska inte göra det. Jag väljer att skriva utifrån mitt nuvarande liv. För gårdagen är passerad, den kan jag inte ändra på. Morgondagen vet jag ingenting om. Idag däremot, vet jag precis vad jag har framför mig. :)

Om ett par timmar sitter jag på tåget mot Ängelholm för att där möta upp en finaste vän på stationen och åka hem till henne.
Jag ska vakta hennes hus och göra en resa i hennes trädgårdsland. (Vilket verkar vara ungefär lika trassligt som mitt inre.) Jag ska reda ut tovorna i det under veckan, och under tiden hoppas jag på att en och annan klarhet också dyker upp i mitt innersta inne.

Den enda frågan jag ställer mig är: Vad skulle kärleken göra nu?