Sorry folks!
Jag borde givetvis ha uppdaterat bloggen för länge sen, men den har liksom fallit i glömska på nåt vis. I alla fall så ska jag givetvis tala om hur det har gått med älskade Pash!
När jag skrev sist hade vi just varit inne på en andra operation, då kanter ur såret avlägsnades för att kunna sy igen det igen. Dessa sårkanter skickades in på analys och svaret på dem var att där fanns varken infektion eller tumörrester utan det var helt enkelt blodansamlingar och störningar i såret som gjort att det öppnat sig. Skönt!
Men! Innan vi fick detta svar så gick såret upp en gång till. En del av stygnen släppte/gick rakt igenom huden och såret öppnade sig åter igen med vätska och tillhörande klafs och krafs. Det såg ut som om antibiotikan inte hade hjälpt eller att det var tumörrester i såret... varken vi eller veterinären hade ännu fått ta del av provsvaren.
Vi åkte in igen, förkrossade över faktum att vi inte skulle kunna fortsätta behandlingen om vi inte fick en säker garanti på att såret skulle läka ihop. Vi var alltså inte säkra på om vi skulle komma hem med Pasha eller utan. Gissa om stämningen var tung?
Väl på djursjukhuset tittade en första veterinär på såret och sa att det nog var tumörrester och att ytterligare en operation förmodligen skulle vara av nöden, hon visste dock inte om det var möjligt eftersom Pashas hud snart inte räckte till att täcka över såret. Jag förklarade faktum, att eftersom försäkringen inte tar detta så kan vi inte göra en operation till utan att med säkerhet veta att det kommer hjälpa. En mycket förstående veterinär sprang och hämtade chefskirurgen och bad henne titta på det. Och hon sa...
"Det här låter vi läka ihop från insidan. Det kommer ta längre tid, men jag ser inte att en tredje operation är möjlig och det ser ju faktiskt ut som om det läker underifrån. Så vi låter det vara. Ni får med kompresser och sårgel hem och så tar vi bort de stygn som har skurit igenom och irriterar. But kompress två ggr dagligen och när det slutar vätska så gå över till en gång om dagen. Kom tillbaka om en vecka eller om ni tycker att det blir värre."
När vi en vecka senare kom tillbaka så var det med lycka. Såret läkte fint underifrån och nu skulle vi fortsätta en vecka till utan gel och byte av kompress en gång om dagen. En vecka åter senare och såret var läkt och de sista stygnen kunde tas. Det gick SÅ mycket fortare än vi trott och nu är Pasha åter lös i snön.
Några pengar kan vi inte räkna med att få från försäkringsbolaget, men vi klarade ekonomin tack vare julklappspengar och lån. Nu räknar vi med att slippa ifrån djursjukhuset på ett bra tag!
Jag har börjat skolan igen. Känns riktigt bra. Läser Engelska A, Spanska steg 1, Religion A samt Företagsekonomi B. Idag har jag första lektionen i företagsekonomi. Ska bli intressant. Nu ska jag sätta mig och läsa igenom dagens kapitel, så jag kommer förberedd.
Puss och kram på er!
