Sommarlov...
Nu har Conny haft semester i två veckor. Två veckor kvar utan en enda liten tripp inplanerad. Så otroligt skönt. Jo, vi ska till Berga och plocka av de svarta vinbären. Morsan är i Italien och knallar i berg, så hon hinner inte ta dem innan de är övermogna. Och så ska vi till Borås och systerson. Men vi tar nog det i samma resa.
Grabbarna åker hem i morgon. Ska bli både skönt och väldigt tråkigt. De är ganska mycket nu... högljudda och helt urflippade ungefär 70% av tiden. Bråkar, sparkas och river varandra. Slåss. Syskonkärlek på hög nivå, om man säger så. Resterande 30% sitter de och leker ihop och är väldigt mysiga med varandra. Vi ska iväg till stadsparken om en stund. Jag tar med en bok och bigaråer, och kanske en filt att slänga på gräset. Sen får de rasa omkring bäst de vill. Vi tar med mackor och äter där. Det blir långt att gå... funderar på att ta bussen. Får se hur det blir.
Conny är iväg... känns förbannat tomt. Han kommer hem igen i morgon... ska bli skönt. Nästa gång han tar bilen uppåt landet får jag se till att inte ha några knattar här, så jag kan lifta med upp och hälsa på i den lilla stugan i skogsbrynet? Om du vill ha mig på besök A-K? :o)
Annars då... tja... jag vet inte riktigt. Jag mår bra. Har så mycket att vara tacksam över. Ändå känns det som om någonting saknas. Det blir nog bra när/om jag kommer in på komvux här i stan. Kanske jag kan träffa lite nytt folk som jag vill umgås med. Jag saknar mina vänner... saknar det där med att ta en latte på stan. Jag får nog träna upp mina social skills, helt enkelt.
Sen har jag väl blivit lite försoffad igen det sista. Orkar inte ta mig för saker. Fast iofs så har ju sommaren gått i ett i ett... så jag kanske helt enkelt bara behöver vara ifred med mig själv och sköta mitt. Ladda batterierna.
Hundproblem... har vi fått. Pasha har blivit helt bäng i huvet mot andra hundar. Vi var på hundbadet nere i Skåne och Pasha flög på en gammal tik och ville inte ge sig förrän hon fick ner tiken i liggande. Den gamla blev rädd och försökte mest ta sig därifrån. Pasha lyckades hugga ett jack i hennes öra... Hennes matte var urförbannad. Jag kopplade naturligtvis Pasha och släppte henne inte mer... kommer inte släppa henne mer på liknande platser. Sen när vi kom hem till Maja så var det Totte som åkte på däng. Alltså. Det är väl okej att markera, men hon går för långt. Hon vill inte ge sig förrän den andra hunden ligger. Om inte någon av oss kommer emellan... då skäms hon. Totte blev jätterädd för Pasha och vill nu inte vara kompis med henne längre. Vilket jag kan förstå. Han är rätt liten, och brukar vara respektfull mot henne. Dessutom så har hon börjat gå fram på tok för hårt med grabbarna. Gjorde till och med ett lätt utfall mot Egon när han och Conny busade häromdagen, och Egon har sagt att Pasha har huggt efter honom. Fast på lek. Men jag vet inte om det är på lek.
Så... nu är det koppeltvång, överallt. Vi har snackat om hundklubb. Gå och lära henne socialisera igen. Lära henne att vi har koll. Jag tror att hon behöver mer motion och ska börja cykla med henne så snart jag har en cykel. Men hon behöver så klart mer än så... frågan är om jag kan ge henne det. Hon är 6 år. Samtidigt som hon har veknat i kopplet och blivit en ängel här hemma i lägenheten, så har hon blivit skarpare mot andra hundar och mot grabbarna när vi är ute. Vad göra? Tips?
Tja... det var väl ungefär det jag kunde säga om livet just nu. Ska packa ryggan nu och ge mig iväg med grabbarna Björnbröder, innan regnet kommer.
Kram på er!
Grabbarna åker hem i morgon. Ska bli både skönt och väldigt tråkigt. De är ganska mycket nu... högljudda och helt urflippade ungefär 70% av tiden. Bråkar, sparkas och river varandra. Slåss. Syskonkärlek på hög nivå, om man säger så. Resterande 30% sitter de och leker ihop och är väldigt mysiga med varandra. Vi ska iväg till stadsparken om en stund. Jag tar med en bok och bigaråer, och kanske en filt att slänga på gräset. Sen får de rasa omkring bäst de vill. Vi tar med mackor och äter där. Det blir långt att gå... funderar på att ta bussen. Får se hur det blir.
Conny är iväg... känns förbannat tomt. Han kommer hem igen i morgon... ska bli skönt. Nästa gång han tar bilen uppåt landet får jag se till att inte ha några knattar här, så jag kan lifta med upp och hälsa på i den lilla stugan i skogsbrynet? Om du vill ha mig på besök A-K? :o)
Annars då... tja... jag vet inte riktigt. Jag mår bra. Har så mycket att vara tacksam över. Ändå känns det som om någonting saknas. Det blir nog bra när/om jag kommer in på komvux här i stan. Kanske jag kan träffa lite nytt folk som jag vill umgås med. Jag saknar mina vänner... saknar det där med att ta en latte på stan. Jag får nog träna upp mina social skills, helt enkelt.
Sen har jag väl blivit lite försoffad igen det sista. Orkar inte ta mig för saker. Fast iofs så har ju sommaren gått i ett i ett... så jag kanske helt enkelt bara behöver vara ifred med mig själv och sköta mitt. Ladda batterierna.
Hundproblem... har vi fått. Pasha har blivit helt bäng i huvet mot andra hundar. Vi var på hundbadet nere i Skåne och Pasha flög på en gammal tik och ville inte ge sig förrän hon fick ner tiken i liggande. Den gamla blev rädd och försökte mest ta sig därifrån. Pasha lyckades hugga ett jack i hennes öra... Hennes matte var urförbannad. Jag kopplade naturligtvis Pasha och släppte henne inte mer... kommer inte släppa henne mer på liknande platser. Sen när vi kom hem till Maja så var det Totte som åkte på däng. Alltså. Det är väl okej att markera, men hon går för långt. Hon vill inte ge sig förrän den andra hunden ligger. Om inte någon av oss kommer emellan... då skäms hon. Totte blev jätterädd för Pasha och vill nu inte vara kompis med henne längre. Vilket jag kan förstå. Han är rätt liten, och brukar vara respektfull mot henne. Dessutom så har hon börjat gå fram på tok för hårt med grabbarna. Gjorde till och med ett lätt utfall mot Egon när han och Conny busade häromdagen, och Egon har sagt att Pasha har huggt efter honom. Fast på lek. Men jag vet inte om det är på lek.
Så... nu är det koppeltvång, överallt. Vi har snackat om hundklubb. Gå och lära henne socialisera igen. Lära henne att vi har koll. Jag tror att hon behöver mer motion och ska börja cykla med henne så snart jag har en cykel. Men hon behöver så klart mer än så... frågan är om jag kan ge henne det. Hon är 6 år. Samtidigt som hon har veknat i kopplet och blivit en ängel här hemma i lägenheten, så har hon blivit skarpare mot andra hundar och mot grabbarna när vi är ute. Vad göra? Tips?
Tja... det var väl ungefär det jag kunde säga om livet just nu. Ska packa ryggan nu och ge mig iväg med grabbarna Björnbröder, innan regnet kommer.
Kram på er!
Kommentarer
Postat av: Anna-Karin
Åh, det här inlägget har jag läst slarvigt, jag blev så engagerad i Pasha så jag såg inte din vinkning till mig! Ursäkta detta bedrövligt försenade svar...
Jamen du har ju en stående inbjudan! Kom när du vill! Numera har jag ju både en riktigt bra säng och en riktig soffa. Fast soffan får gäster inte sova i för det är bara jag som är tillräckligt kort. :-D
Värsta kramen från Anna-Karin!
Trackback