Sisådär ja...
Nu är råttorna utplacerade, katten är på annons och flyttlasset går på fredag i farsgubbens regi. Inom en timma är jag inskriven på arbetsförmedlingen och har postat ansökningen till CSN. Förhoppningsvis har jag också pratat med studievägledaren om de kurser som jag fick avslag på...
På tisdag åker jag från Jkp till Gbg och packar, monterar ner och sorterar resten av mina prylar för att lämna stan på fredag som sagt och aldrig mer komma tillbaka. Katten ska förmodligen bo tillfälligt hos min goe systerson, tills någon annan eller jag kan ta honom. Annonsen får ligga ute. Dyker rätt person upp så får han flytta, det är ändå det snällaste mot honom om han får komma till ett lugnt och tryggt hem med någon som har all tid att ge.
Jag är åter på fötter... som jag skrev till en nära vän tidigare idag... Det är huvet upp och fötterna ner, trots allt... Det är så svårt att lära hårstråna att röra sig framåt. Fötterna är bättre på det. Så, jag håller fokus i nuet... och en liten vecka framåt... och allting är precis så bra som det ska vara.
Kram!
Update... En liten en... Jag har nu varit på af och skrivit in mig. Studievägledaren ringde inte så jag får ringa henne på måndag. Egentligen är jag sömnig och skulle kanske kunna lägga mig en liten stund, men det tar emot av nån anledning så jag tvingar mig att vara uppe... Helt utan någonting att göra.
Knäppt. Äsch... jag lägger mig lite ändå.
Vet ni? Min mamma är världens bästa. Så är det. Världens bästa.
På tisdag åker jag från Jkp till Gbg och packar, monterar ner och sorterar resten av mina prylar för att lämna stan på fredag som sagt och aldrig mer komma tillbaka. Katten ska förmodligen bo tillfälligt hos min goe systerson, tills någon annan eller jag kan ta honom. Annonsen får ligga ute. Dyker rätt person upp så får han flytta, det är ändå det snällaste mot honom om han får komma till ett lugnt och tryggt hem med någon som har all tid att ge.
Jag är åter på fötter... som jag skrev till en nära vän tidigare idag... Det är huvet upp och fötterna ner, trots allt... Det är så svårt att lära hårstråna att röra sig framåt. Fötterna är bättre på det. Så, jag håller fokus i nuet... och en liten vecka framåt... och allting är precis så bra som det ska vara.
Kram!
Update... En liten en... Jag har nu varit på af och skrivit in mig. Studievägledaren ringde inte så jag får ringa henne på måndag. Egentligen är jag sömnig och skulle kanske kunna lägga mig en liten stund, men det tar emot av nån anledning så jag tvingar mig att vara uppe... Helt utan någonting att göra.
Knäppt. Äsch... jag lägger mig lite ändå.
Vet ni? Min mamma är världens bästa. Så är det. Världens bästa.
Kommentarer
Trackback
