miakelekia

Jag är lite trött och hängig idag. Sitter ensam fram till kvällen och vet inte riktigt vad jag ska hitta på med tiden. Jag kan behöva vara lite ensam iofs, det skadar aldrig. Jag behöver skriva och meditera och bara vara med mig själv allena inför det stora, ofrånkomliga och omtumlande som står framför mig redan i morgon och sedan veckan ut.
I morgon är den tisdag då jag lämnar bubblan och ger mig ut i verkligheten. Till packning, nedmontering av möbler, städning och ?djurförsäljning?.. Råttorna ska till djuraffären där de säljs i första hand som sällskap och i andra hand som ormmat... och nej, jag tycker inte att det är hela världen. Det är riktigt fina råttor, det är det... de är sällskapliga, gosiga, roliga och vackra. De gör sig bäst som husdjur. Men är det så att ingen vill ha dem och jag inte kan ta dem tillbaka så får de helt enkelt bli en stor orms middag. Ormarna behöver också mat. Jag är bara glad att jag slipper ta dem till en veterinär och själv ta dem av daga.
Katten har haft tre intressenter so far. En kvinna ska komma och titta på honom på onsdag, men jag är väldigt tveksam till det hemmet. Förmodligen kommer han inte åka med henne hem om det inte känns väldigt, väldigt rätt där och då. Hon var trevlig, hade koll på vad katter behövde och någon katt kommer förmodligen bli väldigt lycklig i hennes hem... men jag tvivlar på att Frasse blir det. Han är speciell av sig... och nej, jag tillskriver honom inga mänskliga egenskaper. Han är egen. Väldigt egen.
En annan av intressenterna var en äldre kattdam som sökte sällskap. Jag skrev i annonsen att han ville vara ensamkatt. Jag skrev det av en anledning... Frasse är inte snäll mot andra katter. Han tycker inte om dem. Han vill vara ensam ägare till sin matte/husse. Den tredje intressenten är systerson, och det är naturligtvis han som lockar mest. Då är kissekatt kvar i familjen och jag har en möjlighet att ta honom tillbaka ifall det inte fungerar. Vi får se helt enkelt, hur det blir. Det kommer visa sig tids nog.
Fram till fredag ska jag vistas i lägenheten, vilket känns sådär halvroligt. Jag vill helst inte sätta min fot där mer. Inte för att jag inte klarar av att umgås med exet, eller för att lägenheten är den äckligaste i hela världen, utan för att jag är färdig med det stället. Jag är färdig med allt som var där. Jag har redan lämnat det bakom mig.
Det positiva är att på fredag får jag lämna platsen på alldeles riktigt. Då tar jag mina saker och försvinner. Pappa ska köra flyttlasset, systerson ska hjälpa till att bära, sen far vi hem till mor och far och äter en god kvällsmat, sover skönt med min hund (älskade, saknade) tätt intill. Lördagen blir det Falköping med råttorna, in på djuraffären med dem, sen är jag... fri.