Äääh!!!!
Gardinerna kan gott hänga i några dagar till och karrén som ligger i kylen går lika bra att steka till kvällen. Barnens rum är okej, jag kan plocka lite där sedan, när valpen blivit hämtad, vilket hon borde bli snart? Hon ska bli hämtad runt fyra...
Att försöka lura i mig själv att jag har en massa måsten att ta tag i bara för att få känna mig lite viktig, är inte det ganska dumt? Speciellt med tanke på att jag faktiskt inte är helt kry och på att jag har tid att göra allt det där sen, senare, när jag har mer ork.
Jag har en hund som fäller mer än vad som någonsin kan kallas normalt. Hon fäller alltid, och mycket. När de stora fälltiderna kommer så kan man inte längre kalla det hon gör för att fälla, utan snarare överproducerar hon hår. Hon kastar det omkring sig. Jag dammsög allting i förrgår. Dammsög, skakade, tvättade och borstade tills alla gemensamma ytor var helt hårfria. I går låg det redan drivor! av hundlurv på golvet. Nästa hund jag skaffar ska inte fälla, så det blir nog ingen beauceron... trots allt. Jag vill ju verkligen ha en irländsk varghund, men de är ju lite stora dårå... Nåväl, det blir en senare fråga. Kanske bor jag på landet när det är dags att börja tänka på en hund igen, och då skulle det ju kunna gå med en stor best. Det ligger förhoppningsvis många år framåt i tiden. Jag ska testa en sån där antifällbehandling på hundspa... Nån gång när jag har pengar. Får väl göra en antifällbehandling här hemma i badkaret tills vidare. Gnugga, kamma, rycka och skrubba.... sen köra med gummiskrapa några gånger om dagen.
Nu blev valp hämtad, ungefär en timma senare än överrenskommet. Inte helt bra. Bra att jag inte hade något annat för mig idag. Och nu är Kalle på väg också... dags att kliva ur soffan på allvar nu då.
Ha en underbar helg!
Hmm.. Har oxå en här hemma som tokfäller. De två små fäller däremot inte, så fram för fler småhundar?
Dysnomias: Småhundar, eller ruggpälsade storhundar?
AK: Tack! Fick jobba lite på den, men nu känns den fräsch och min. :)
Nej, en irländare vore verkligen inte dumt. Lugna och ståtliga själar. Anledningen till att jag vill bo på landet först är att jag vill ha ytor för den att springa fritt på, och ett arbete för den att utföra.
De är annars perfekta hundrasen för en mia... visste jag redan när jag var åtta år. s
Kram!
Absolut. Jag hör hemma på landet och får krupp av att bo i stan några längre tider. Men jag kommer dit, en vacker dag...
Åh ja, de är underbara! Jag skulle inte ha något emot en amstaff heller... fast kanske mest att låna. :)